hardrocksson

Klockan är 18.41 en lördag. Jag sitter och läppjar på en kopp kaffe. Märket är Euroshopper och där kan man snacka om att köpa grisen i säcken. Det är bra mycket billigare än de andra sorterna och det passar min ekonomiska situation just nu. Men det är också världens mest utspädda kaffepulver. Vissa bryggningar smakar helt okej medan andra smakar de mest lustiga saker. Jag har just nu lyckats få en kopp av det andra. Smaskens till sista droppen. Ett råd till alla som dricker Euroshopper är att man måste hälla upp det direkt för få det stå i bryggaren ett tag så smakar det bränt gummi och det är inte bra. Som flickan sa.

Större delen av den här lördagen har jag tillbringat i skolan. Det är synd och skam när det har varit världens bästa väder här idag. Växjö är ju annars känt föratt ha världens sämsta väder. Men som man säger säger; det finns inget bra väder - bara bra kläder. Inget att hänga läpp för alltså.

Hur kvällen ska spenderas vet jag inte än men det blir nog i lugnhetens tecken.
Amen asså herre guuuuuuuuuuuuuud va mogen gubben e ba juh!!! :-) LOL *ler* *asg* *fniss*

Imorgon är det söndag. Då ska man vila säger Jesus. Fuck Jesus. Jag måste jobba lite då med. Jag kommer att hamna i helvetet. Jävla oflyt när man försöker vara duktig. Det har man aldrig haft något för. Som flickan sa.

Trevlig helg - sug och bälg.

Jag slår två flugor i en smäll här genom att nämna två snubbar från samma band!

• Taylor Hawkins
• Dave Grohl

Taylor spelar ju trummor i Foo Fighters men ibland byter han och Dave, t.ex. i Cold day in the sun. Det tycker jag är lite coolt. Coolt betyder kallt och det är lite coolt. Jag tycker dessutom att båda dessa herrar har lite liknande stil när det kommer till trumspelandet. Kanske inspirerar dom varandra, vem vet? Dom är i alla fall väldigt bra polare sägs det på byn. Jag skulle gärna bli deras kompis. Då skulle vi umgås som män. Så här skulle det låta när Dave ringde mig:

Dave: Tjena Tompa, hur är läget?
Tom: Det är fint. Håller på att måla en tavla.
Dave: Sjysst! Höddu, Taylor ringde och undrade om vi inte skulle cykla ut på allvaret. Packa med en flaska rött och lite kex och så du vet.
Tom: Fan, det låter toppen!
Dave: Gutt. Jag kommer förbi dig så cyklar vi runt Taylors ställe och plockar upp honom. Jag ska bara förbi Statoil och pumpa cykeln först, okej!?
Tom: Okej. Jag tar med vinet så kan väl du köpa lite kex på Statoil?
Dave: Låter bra! Älskar dig, hej så länge!
Tom: Älskar dig brorsan!

En given trummis som jag diggar:

• Chad Smith i Red Hot Chili Peppers

Här är han dessutom:

Det är sällan som jag upptäcker att jag sitter och skrattar högt för mig själv. Det är bara när jag tittar på typ Americas Funniest Homevideos och andra klipp när folk klantar sig och slår sig som jag kan komma på så här på rak arm. Men nu är det en grej som roar mig väldeligt varje gång jag ser det - Specsavers reklam på tv. Ni vet när optikern i sin fina vita optikerrock springer fram och smiskar en gammal tant, i sin beiga tantrock*, med en trälinjal och ett tydligt "NEEEJ!". Att sedan tanten karatesparkar gubben i skrevet hade inte behövet vara med. Det är inte det som är det roliga. Nej, det är just att läxa en upp en gammal pensionär genom att smiska henne i ändalykten som för mig är väldigt roligt. Jag fnissar ljudligt varje gång jag sitter i soffan och ser den.

Varsågod att utföra en psykoanalys på varför jag tycker det är humoristiskt att smiska pensionärer!


*Tantrock - klädesplagg, ej att förväxla med musikstilen gubbrock (inom vilken bandet Autumn Falls är världens främsta genom tiderna)


Snart ska exjobbet vara inlämnat, tänk på det innan ni går och lägger er.

Helgen är över med grisfest hela kitet. Allt som är kvar är en rejäl jävla förkylning. Det är tacken. Jag blev dessutom anklagad att ha fejkat sjukdom i lördags. Här visar jag viljestyrka genom att gå hem och ta två panodil och sova två timmar för att orka med grisfesten varpå några gamla gubbar misstror mig. Ja det är ju jävligt roligt att sitta hemma själv mitt på lördagen. Nu när jag dessutom sitter här med åtta kilo snor i bihålorna och ett sandpapper i halsen. Nä vet ni vad!

Det bästa med att vara förkyld är att jag med gott samvete kan krypa ner under täcket och slöglo på en film eller något liknande. Tyvärr så måste ju Isa pissa med jämna mellanrum och det börjar väl bli dags nu så jag får väl bita ihop och gå ut. Jag kan ju passa på att kissa lite själv när vi ändå är ute.

Brorsan frågade mig häromdagen vilka trummisar jag tyckte om. Jag hade faktiskt lite svårt att bestämma vilka jag tycker är så där himla, himla jättebra. Det är i alla fall svårt att komma på alla på samma gång. Nu kom det en låt med Mustasch i winampen och då passar jag på att säga:

•     Han i Mustasch

Jag vet faktiskt inte vad han heter men dom är ju från Göteborg har jag för mig så vi kan kalla honom Glenn. Alltså gillar jag Glenn i Mustasch. Där har ni det svart på vitt. Jag kommer kanske att återkomma med fler trummisar jag tycker om när jag väl kommer på någon.

Klart slut - varulvstjut

Jag är trött. Känns som ett rejält blodsockerfall eller något i den stilen. Det kan lika gärna vara ebola, fågelinfluensan eller varför inte lite gammal hederlig digerdöd!? Jag tror dock att det mest beror på att jag är ganska uppstressad över att exjobbet ska bli klart men att det börjar bli alldeles för bråttom. Här gäller det att hålla nerverna i schack!

Men jag är också lite glad. Jag sitter nämligen och lyssnar på Autumn Falls och jag hade nästan glömt bort hur jävla bra dom är. Tänk om man kände dom eller i alla fall fick tillfälle att vara på samma fest som dom någon gång. Det vore stort. Förresten; hämta filofaxen och notera detta:


Japp, det kommer att bli ca 40 minuter öronorgasm följt av nattklubb då kanske en eller annan rusdryck kommer att förtäras. Boka biljetterna till Nässjö i tid för det kommer att bli helt CRAZY! Inga förband eller annat krimskrams utan full fokusering på dessa hjältar. Var där eller var fyrkant!

Hoppsan, nu ringde Henke och meddelade att vi ska på bio. In Diana Jones är det som gäller. Jag, Henke och Anders ska umgås som vuxna karlar. Tripp och 2 x Trull är det alltså som kommer att stövla in på biografen. Trevligt.

Tjoflöjt.

Jaha, nu var det snart läggdags igen. Dagarna går alldeles för fort tyvärr. Mina glasögon är skitigast i hela världen upptäckte jag nu. Jag tycker att dom blir skitiga på nolltid. Ska det vara så, ni som är rutinerade glasögonormar? Eller har Specsavers lurat på mig några gamla plexiglasbitar som låg och skräpade?
Själva synundersökningen var en väldigt konstig tillställning. En väldigt skum optiker bytte glas framför mina ögon följt av samma fråga:

Bättre eller sämre, Tom? Bättre eller sämre?

Till slut såg jag knappt någon skillnad och tvekade gång på gång varpå jag hörde att han till slut tappade tålamodet.

BÄTTRE ELLER SÄMRE TOM?

Bara ge mig ett par jävla glasögon så jag kan betala tusentals kronor och gå härifrån. Så sa jag inte men det hade varit skönt att säga.

Jag är lite grinig känner jag och det kommer jag nog att vara ända tills uppsatsen är klar. En och en halv vecka till sen kommer jag förhoppningsvis känna mig flera kilo lättare. Som flickan sa.

Nähe, här blir inga barn gjorda.
Arrividerci.

Det är som vanligt fint väder i Växjö. Inte. Växjö är som ett spacklat fall i badrummet - vattnet söker sig alltid dit till slut (Byggingenjörsliknelse). Det är inte enbart jag som får obehagskänslor av vädret. När jag och Isa kom innaför dörren efter att ha gått en bit i regnet fick hon ett av de större psykbryten jag har sett henne få. Hon sprang omkring i lägenheten och rullade sig i min fina ruggmatta om vartannat och utstötte väldigt konstiga ljud. Någon slags blandning mellan att skälla, gny och nysa. Efter ett tag torkade hon till och lugnade ner sig. Då hade hon på något sätt lyckats byta plats på alla mina mattor som låg slumpmässigt placerad i lägenheten. Duktig flicka!

Jag börjar få lite panik med exjobbet nu. Vi har inte mycket skrivet material och jag känner mig själv så pass mycket att jag vet att jag är jävligt långsam på att skriva text. Den information som är solklar i min hjärna händer det något med när den ska ut genom fingrarna och in i Word. Det är väl glapp i någon sladd där inne i kroppen. Det kommer som vanligt att bli stressigt in i sista sekunden. Jag är faktiskt ändå inte så avundssjuk på dom som redan är klara med sina uppsatser. Jag skulle känna mig väldigt illa till mods om jag var klar en och en halv vecka innan allting ska vara inlämnat. Tror jag. Eller jag vet inte, för det har aldrig inträffat och kommer antagligen aldrig att göra heller.

Nu ska jag gå och hämta mina rena kalsipper i tvättstugan. Fint ord det där förresten - kalsipper. Smaka lite på det så känner ni det själva!

Här är min kompis som jag berättade att jag fick skjuts till skolan med häromdagen. Här har han dock på sig en lite varmare väst gjord av någon slags djurhud. Antagligen den polynesiska vattengringon av lukten att dömma.



Det är inte killen i filmen som har skrivit brevet.

Här är veckans resultat av arbetet med exjobbet.

Överst: Ett relativt läkt pekfinger efter att ha skruvat en gipsskruv ett antal milimeter in i fingret. Resultat och analys av detta test följer i rapporten som lämnas in i slutet av maj.
Underst: Ett kraftigt deformerat och missfärgat ringfinger efter en smaskig klämskada. Skadan är alltför färsk för att kunna dra några analyser. Uppföljning kommer att ske.


Det var länge sedan jag ådrog mig en rejäl klämskada och jag hade därför glömt bort hur totalt jävla skitont det gör. Minnet fick sig dock en rejäl bakläxa när en provningsvägg i förmiddags bestämde sig för att klappa ihop med Hårdrockssons ringfinger mitt i smeten. Jag ska försöka beskriva upplevelsen.

Den trasiga väggen får för sig att bli hel igen och täpper till en springa där jag strategiskt har placerat mitt finger. De följande tjugo sekunderna är jag helt övertygad om att jag har krossat fingertoppen. Efter ett tag börjar smärtan att färdas längs hela armen och vidare in i kroppen. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Frabror Freij undrar Vad har du gjort nu? Jag lyckas få fram en väsning och nickar mot väggen. Det gör nu ont i hela vänstersidan av överkroppen och jag får koncentrera mig för att andas. Jag vankar av och an i labbet och försöker koncentrera migg på vårat jobb med provningen. Kroppen är antagligen chockad. Jag svettas och mår dåligt. Det känns som om jag ska kräkas. Trots två alvedon tar det ca fyrtiofem minuter innan jag känner att jag kan koncentrera mig på något annat än fingret. Allt detta besvär över en liten fingertopp! Jag känner mig väldigt manlig och macho och har redan börjat ångra att jag grät ut här på bloggen om detta.

Alla kvinnor där ute. Jag är en man med känslor.

Ps. Jag får nog ringa till Skanska och meddela att jag bör ha ett kontorsjobb då jag kan vara en fara för mig själv och andra på en arbetsplats. Ds.

Ytterligare en helt vanlig dag i mitt liv har snart passerat förbi. Låt mig berätta lite om denna högst vardagliga vardag.

Klockan 07.55 knackar det på min dörr. Jag går och öppnar men ser först ingen. Jag tittar ner och där står det en dvärg i rödlackade träskor, skinnväst och en stickad mössa. Jag har aldrig sett honom förut men det känns som vi känner varandra. Jag gör en inbjudande gest och dvärgen går in i min hall. Han vänder sig mot mig och sträcker fram sin lilla knubbiga hand. Vi tar i hand och sätter oss ner i min Klippansoffa. Jag sätter på kaffe och vi sitter en stund och bara läppjar på varsin kopp. Vi har ännu inte utbytt några ord men det känns helt onödigt. Vi är synkade på något annat plan som jag inte kan beskriva.

Efter en stund reser dvärgen på sig och går mot dörren. Jag följer efter och tar min tröja från klädkroken innan vi går ut. Utanför har solen precis orkat en bit upp på himlen så att jag måste kisa lite till en början. Det luktar soltorkad asfalt och nyklippt gräs. Det står en liten släde utan hjul spännd till åtta ekorrar i fyra rader om två. Ekorrarna bär även dom skinnväst och en av dom i det främsta ledet nickar mot mig som en liten morsning. Jag nickar tillbaka. Dvärgen ställer sig bredbent framtill på släden och visar med sin hand att jag ska sätta mig i släden. Jag gör så och dvärgen klappar snabbt till två gånger med träskorna mot asfalten och ekorrana knäpper knapparna i sina skinnvästar och intar startposition med alla ben i marken. Ytterliggare två snabba klapp med träskorna och vi är iväg.

Efter att första sockerbitshuset har passerats lyfter vi från marken och vi är plötsligt flera meter upp i luften. Dvärgen vänder sig om mot mig med ett snett leende och blinkar med ena ögat. Jag ler tillbaka och lutar mig sedan tillbaka i sätet. Vi genar över Tufvanängen och kullen upp till Tufvan. Vi åker över K-huset och stannar sedan till utanför M-huset. Dvärgen klappar nu endast en gång med träskorna och ekorrarna stannar till och spetsar öronen. Jag stiger ur släden och bockar lätt mot dvärgen innan jag vänder mig och går mot ingången. Jag hör två träskoklapp bakom ryggen och känner vinddraget i nacken när ekipaget drar iväg.

Väl inne i M-huset löper ytterliggare en dag med exjobbs-arbete på. Eftermiddagen ägnas åt att laga mat och leka med Isa. En helt ordinär dag med andra ord. Det är inte meningen att tråka ut er läsare med mitt helt vanliga Svensson-liv med det kan vara roligt att få berätta hur min vardag ser ut.

Sov gott.

Satt och blev lite nostalgisk och tänkte bakåt i tiden. Jag fastnade av någon anledning på Stenskolan. Minnen som direkt sticker ut är:

1.
När Berglund bröt handen genom att samla upp en jävla fart i de romerska ringarna och sedan flyga i en fin kurva genom luften och landa snyggt på handen. Är inte helt säker, men tror att Markus Tinnert på något sätt var inblandad i detta. Han är ju polis nu tror jag så det måste vara en svart fläck i hans annars fläckfria samvete. För alla poliser har väl ett fläckfritt samvete!? Berglund missade någon viktigt innebandycup p.g.a. denna skada har jag dessutom för mig.

2.
Kullmans innebandy klubba. Vet inte riktigt varför jag förknippar den med Stenskolan men jag har en bild i huvudet när vi är ett gäng på skolgården och Kullman håller i sin Exel som jag tror hade namnet Fire. Det speciella med denna klubba var att den hade, håll i er nu, korklinda! En riktig moderatklubba alltså. Tyvärr kom den här klubban strax innan det skålade bladet tillverkades och den lyckades aldrig slå igenom på riktigt. Eller var det helt enkelt så att alla vi andra vanliga svenssons inte kände oss riktigt trygga med sådana rikemansprylar eller så sög klubbjäveln hästpung. Jag vet inte.

3.
Herren på täppan när världens största snöhög hade samlats ihop på skolgården. Jag var liten och svagare än de största killarna och lyckades sällan hålla mig kvar på toppen någon längre stund. Jag blev givetvis jävligt tjurig och förbannad eftersom detta ligger i min natur. En gång gick min vrede överstyr och detta fick Tom Lidengren surt erfara när han i ett svagt ögonblick vände mig ryggen till. Jag tog sats och knuffade honom allt vad jag orkade i ryggen vilket resulterade i att Tom fick tillbringa en stund hos skolsystern. Tom, om du kommer ihåg detta: förlåt. Har du glömt bort det: allt ovanstående är påhittat.

Truth or fiction - you be the judge.

Sitter och lyssnar på mitt gamla favorit band Satanic Surfers. Jag har faktiskt ingen kolla på något som dom har släppt sen typ 96-97 så nu sitter jag och lyssnar på en skiva som heter Taste the poison och som ska vara från 2005. Har inte hunnit lyssna så mycket än men Rodrigos röst är väldigt skön som vanligt och dom manglar på med sina medlodirika och snabba punk. Dom splittrades tydligen förra året och höll på ändå från 1989. Vilka punkhjältar! Det känns som gamla goda tider att sitta här och lyssna. Jag kommer så jävla väl ihåg när jag köpte Hero of our time. Då gick den nog tre varv på raken då jag bara låg och lyssnade på musiken och texten. Då satt man inte och gjorde något annat samtidigt utan var helt koncentrerad på låtarna. Detta var givetvis innan datorn kom in i hemmet och det är därför som jag kan varenda gammal skatepunklåt utan och innan trots att jag inte har hört dom på kanske 10 år. Att man bara tog sig den tiden - flera timmar till att enbart lyssna på musik! Det finns liksom inte på kartan idag. Synd.

Idag har jag och farbror Freij varit i metropolen Långasjö och kollat hur tillverkligen av våra SödraSmart-reglar går till. Det var väldigt intresannt att se och killen som visade oss runt var Roger. Han hette trevlig.
Finner du vad som är fel i ovanstående mening så maila ditt svar till [email protected] och märk med "Jag har klåda i analöppningen".

Efter att vi hade varit där 20 minuter avbröt han mig mitt i en mening och sa: Är du från Öland eller?
Jag svarade stolt Ja! Trodde inte att det hördes så tydligt men det gjorde sa både han och farbror Freij. Det är fint att man har lite dialekt. Hoppas att jag alltid kommer låta så bonnig för jag tycker man ska vara stolt över sina rötter och absolut inte lägga sig till med en dialekt som inte är sin egen. Töntigt!

Isa har varit hos farbror Anders och tant Matilda en stund idag när Husse har tjänat ihop brödfödan. Dom är snälla gamla medborgare och djurvänner.

Tänkte att jag skulle titta på Hot Fuzz ikväll. Det verkar vara ett lagom projekt.

Goder natter på er alla.

Måndag och tillbaka i vardagen och tillbaka inne i djupaste Småland. Helgen tillbringades återigen hemma kring kusten. Öppna landskap och allt känns lite enklare när man tittar ut över sundet samtidigt som solen står högt på himlen. Fredagen tillbringades i metropolen Kristvallabrunn där Tomas och Katta Torsten' bjöd på grillad gris och alkohol. Det satt som en smäck och senare på kvällen bjöds det på djupa musikdiskussioner med Judas Priest's två största fan - Tomas och Erik Torstensson. Judas gick varm i cd-spelaren långt in på småtimmarna.

På lördagen bjöd Löken Löttiger på 25-årskalas på Klockarevägen. Det var en mycket trevlig tillställning där etik och moral diskuterades vid flera olika tillfällen. Pecka gjorde ingen besviken genom att helt väntat bevisa att han inte innehar någon avdessa två egenskaper. Väl inne i stan vek jag av från stigen till Palace och följde med Fjompen och Linkan till Byttan. Det var trevligt och jag fick ju se mitt skötebarn från i somras: Kalmar Konstmuseum. Många påstår ju att detta är Kalmars fulaste byggnad, vilket jag tycker är humbug! Dessutom måste jag säga att är väldigt, väldigt välbyggt. Sånt ser ju ett tränat öga utan problem!

Igår var det rep med Åtmunn och vi satte ytterligare en ny låt som går under namnet "The Mist" än så länge. Vi spottar ur oss låtar nu och vi känner inspirationen flöda. Jag hade gärna haft minst dubbelt så många timmar i replokalen varje vecka som det känns nu.

Exjobbet flyter på och jag och Hasse har börjat bygga andra omgångens väggar nu. Det är en ständig kamp mot klockan men vi är vid gott mod. Farbror Freij berättar härliga anekdoter ibland och idag fick jag reda på två mycket sjuka sådana! Jag kan inte berätta helt eftersom jag inte vet om preskribitionstiden har gått ut än men den ena handlade om en busringning till en myndighet där det förklarades att en färgad man stod och onanerade offentligt i ett lägenhetsområde. Myndigheten köpte detta och en oskyldig man fick tillbringa en tid befriad från sin frihet. Farbror Freij har nog gjort en hel del grejer som en ung man som jag inte ens bör veta om.

Nu ska jag brottas med Isa. Jag vinner nästan jämt.

Käre Robin skrev i sin blogg att han ville veta detta om mig och hans önskan är såklart min lag.
Yes, massa.

1. Vilken svordom använder du mest?
Fan. Tveklöst. Är nog det ord jag använder mest överhuvudtaget. Inte lätt att vara uppväxt bland bönder.
2. Äger du en iPod?
Nej.
3. Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
07.00
4. Använder du flip-floppar?
Ja, på sommaren. Säger man flip-floppar förresten? Flip flops är väl mer folkligt.
5. Var köper du dina matvaror ifrån?
Mestadels Ica, ibland Willys (när jag får hybris).
6. Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden?
Nej.
7. Vilken var den senaste filmen du såg på bio?
Tror faktiskt att det var sista Pirates of the Carribean. Somnade i slutet, vilket är en garanti med mig på bio.
8. Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa?
Ett trumset.
9. Har någon någonsin kallat dig lat?
Ja.
10. Tar du någonsin medicin för att få hjälp att somna snabbare?
Det skulle vara lite rusdryck om helgen då.
11. Vilken CD ligger i din CD-spelare just nu?
Resistance - en samlings-CD med band från Färjestaden från mitten av nittiotalet någon gång. Världsklass!
12. Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan och i så fall VAD?
Ja, Helgesson berättade att han föddes som flicka. Ooops...
13. Vad åt du till middag senast?
Köttfärssås och spaghetti
14. Använder du huvtröjor?
Ja, ibland.
15. Kan du vissla?
Njae, bara mellan tänderna. Inte med putande läppar. Vissa hånar mig för detta när dom får tillfälle.
16. Vilken är din favoritattraktion på ett nöjesfält?
Öltält
17. Tror du folk pratar bakom ryggen om dig?
Självklart. Det vore konstigt annars.
18. Vilket riktnummer befinner du dig i?
070
19. Hur många syskon har du?
Två snorungar
20. Är du blyg inför det motsatta könet?
Ja, ibland tyvärr.
21. När flög du senast?
Nyårsafton. Från Thailand till Sverige.
22. Hur många stolar står kring ditt köksbord?
Två barstolar.
23. Läser du med glädje eller tvång?
Både och.
24. Pratar du några andra språk?
Nej, just nu är jag tyst.
25. Har du gråtit offentligt?
Ja, kommer dock inte ihåg senast.


Fy fan, det ju över trettio frågor kvar. Det här sög Robin. Jag får återkomma med resten vid senare tillfälle.

Fridens liljor.

Sitter här i min ensamhet och stampar takten till Hellacopters. Dom är ett jävligt bra band och det skulle vara ruskigt gutt att lyckas se dom i sommar innan dom splittras. Får väl planka in på något hak med en plunta i bröstfickan.

Är sjuhelvetes trött trött efter att ha varit i skolan till kl 19 och dessutom lyckats få näsblod efter lunchen. Konstigt nog så rann det bakåt i näsan så jag gick bara omkring och drack mitt eget blod. Fräscht. Anledningen till att det blev så sent i skolan var att Hasse och jag fick hjälp med att äntligen få testa apparaterna där nere i labbet. Vi gjorde ett litet test och förstörde en av våra väggar. Mycket tillfredsställande! Väggjäveln tålde drygt 15 KN! Det är möe vind som blåser på den vägguslingen det ska ni veta, alla ni som inte är byggingenjörer! Imorgon blir det stora prov-dagen då vi ska trasa sönder sex olika väggar och viktigt branschfolk kommer för att titta på detta spektakel. Jag och Hasse kommer att sitta i varsin brassestol med en paraplydrink och övervaka hela dagen. I bara överkroppar givetvis. Har ni inget för er så titta ner i labbet efter kl 10. Har ni något för er så omboka det och titta ner i labbet!

Nu ska jag lägga fötterna i högläge och slappna av... som flickan sa.

Tjoflöjt!

Ja det är sant! Min stridspartner är farsa! Martin Rosén från Gamleby. Blir det krig nu då dör ju jag innan ryssen har satt fot på gränsen eftersom Rosén ligger hemma och gullar med sin unge istället för att ge mig eldunderstöd. Skit också.

Nä, jag är faktiskt innerligt glad för jag unnar den mannen allt gott i världen. Det finns få människor som jag känner sådant tillit till som honom. Det är konstigt eftersom han är en jävla filur! Men vi är väl samma skrot och korn helt enkelt. Grattis Martin och Anna och välkommen Agnes!

Se så söt hon är!

Jag har tappat suget på skolan lite. Det känns som att jag är väldigt angelägen om att bara få klart ett jävla examensarbete och lämna in för att kunna börja mitt nya liv! Jag har liksom mina tankar lite längre fram i tiden. Dumt. Man ska ju alltid leva i nuet var det väl någon klok kines som sa. Lätt för honom att säga där i sin halmhatt.

Det går i alla fall framåt med exjobbet och det är ju faktiskt på tiden. På torsdag ska vi förhoppningsvis förstöra några väggar nere i labbet. Förstöra grejer är ju nästan alltid roligt så det ser jag fram mot.

Röda faran gick igenom besiktningen men den tycker om att jävlas med mig den elake djävulen. Givetvis så ville den inte starta när det väl blev min tur. När port nr 5 gled upp och jag inte hade fått igång bilen än rann det en svettpärla nerför pannan på Hårdrocksson som då kände sig lite Mjukrocksson. Då hostade den igång och gled igenom besiktningen utan anmärkning. Allt för att jävlas!

Det ser ut som att jag ska bli Kalmar-bo för första gången i mitt liv. Konstigt - stadsbor har jag ju inget för!

Jag undrar hur Isa har det utan sin mentor. Jag ska nog ringa och kolla hur det är med mina tjejer i Berga.

Hej alla barn. Jag heter Rulle.

Hej Internet, hej. Det var längesen vi sågs. Jag har ju varit på Öland nu och där finns inte Internet än. Där finns bara bönder, väderkvarnar och lök. Det har varit trevligt att varit utanför civilisationen ett tag. Valborg tillbringades hos Nicke D, Roger Berglund och Peter Andersson. Det var trevligt och ölen flödade likt vin. Annars har jag umgåtts mycket med mina hyndor Nina och Isa. Jag och Dempa pillade in ett nytt batteri i Röda faran också.

Ikväll är jag tillbaka i Växjö och vi har repat med Autumn. Vilket rep sedan! Lönngren plockade fram ett papper med lite text och tre ackord. En och en halvtimme senare har ett historiskt musikstycke tagit form. Gubbarna i ZZ-top kan raka av sig skäggen och köra in i närmsta bergvägg. Sen kan dom åka hem och lägga sig. Efter det kan dom kanske spela lite canasta. Kanske lite boccia om vädret tillåter. Efter det kan dom diskutera politik och dricka en kupa konjak. Min poäng är att dom i alla fall aldrig mer behöver ägna sig åt att skapa musik för Autumn Falls har pissat på dom med sin nya låt, Autumn Falls. Schnyggt!

På tal om att pissa så insåg jag idag att vi har mil kvar innan vi har uppnått jämställdhet i vårt samhälle. Jag var nämligen tvungen att kissa i replokalen och gick in på toaletten. När jag stod där och pressade fram en stråle och visslade glatt så såg jag att det satt en lapp på en hink bredvid toalettstolen. Lappen löd: